Vet vi?

Nu vet vi vad vi går för
Du och jag
Jag är dum, du är glad
Nu vet vi vad vi går för

Hittar man någonsin det man söker?
Vad söker jag?
Vad söker du?
Jag är dum, du är glad

Nu vet vi vad vi går för
Eller vet vi?


Know Your Enemy

Ibland är man arg. Ibland är man besviken. Ibland är man både arg och besviken. Ibland känner man så starkt hat att det svartnar för ögonen. Jag känner så starkt hat. Igår nådde det sin topp, det som hade legat länge undangömt och puttrat långt innanför pannbenet och som svidigt till då och då.

Jag bestämde mig för att skriva ned exakt hur jag kände. Precis på pricken, in i minsta lilla detalj. Det blev ett sjuhelvetes inlägg ser jag nu i efterhand. Så oerhört brutalt. Men jag står för det fortfarande. Men, MEN! Istället för att gå runt och hata och vara arg ska jag vända det här, göra det bästa av situationen, göra det till min fördel så mycket som det går.

Jag ska göra allt det där som jag inte tänkt göra, jag ska beté mig så som jag inte alls tänkt beté mig och inte tänka allt för mycket på mitt hat. Inte föda och ge det näring. Det kommer att lösa sig så småningom.





Tack för att jag fått lära känna dig och får fortsätta att lära känna dig.
Tack för att du finns.

http://www.youtube.com/watch?v=6RxANBRKT8E&translated=1


GOD JUL

Det finns inga gränser för mitt hat, inte just nu i alla fall. Det rinner och blandas inom mig. Det rinner.
Hatet väller och sväller i kroppen, det gör ont. Trycker och skaver som en för liten sko. Tårarna svider som syra bakom ögonlocken. Just nu skiter jag i dig. Och i dig och i dig. Men allra mest så skiter jag i dig. Fan ta dig. Jag trodde aldrig jag skulle bry mig så mycket som jag gör nu. Och det irriterar mig att jag bryr mig så mycket. Jag vill vara hård men det brister allt för mycket i kanterna, som papper som blir blött och löser upp sig.

Jag vill inte bry mig, jag vill vara obrydd, skita i det. Men jag kan inte. Du gör mig ledsen utan att du fatta det själv. Jämt ska det bli så här, aldrig får jag vara lycklig, aldrig får jag duga, aldrig är det nog.
Försöker hinna med så mycket som möjligt men det är alltid något som blir lidande och då blir det andra inte helt bra det heller.

Jag vill slå och sparka dig, säga att jag hatar dig, att du inte betyder någonting, jag vill att du ska lida, jag vill att du ska vara ledsen, krypa för mig så att jag kan spotta på dig och be dig dra åt längsta jävla helvete. Säga att du äcklar mig. Som jag faktiskt sagt tidigare till dig.. Den gången höll du på att börja gråta. Hade du gråtit hade jag inte tröstat dig.

Du kommer aldrig att läsa det här.

Ah, she's a so good little girl, as good as a little girl should be


Starlight

Om prick tio minuter kommer Maja över på fika. Jag har bestämt att vi ska fika i mitt rum eftersom man då kan prata hur mycket man vill om allt utan att någon stackare behöver höra. Dessvärre ser det ut som om någon har haft magsjuka här inne..

 Använda stearinljus från luciakronan, stearinsmulor från mitt hår, post-it lappar i drivor, använda och icke använda trosor slängda lite var stans i hela rummet, hårsnoddar, damm på tv-bordet, handdukar som bildar små öar på golvet, mensfläckar i sängen.. Nä, jag skoja. Jag har inga mensfläckar i sängen. Inte längre :D

En liten gris är vad jag är. Grislisa.

Nu ska jag iallafall städa.


Talking about revolution

Det är för jävla typiskt alltså. Här är man så duktig och går till skolan vid halv 2, visserligen för att skolka från gympan ( MENSVÄRK!) och vänta på arbetsmiljön. Som vi tydligen inte skulle ha.. Typiskt, typiskt.

Det har varit sjukt mycket dom senaste dagarna, sjukt jobbigt, sjukt stressig för både kropp och själ. Igår hade vi våran julkonsert med estet i kyrkan, höll på att total kolapsa innan för att jag var så stressad för att jag inte kunde en låt som jag skulle sjunga, vi hade som bara haft tid att träna på den 3 gånger innan. Med världens mest komplicerade stämmor.. Men jag la det där åt sidan och gav blanka fan i hur det skulle gå. Och det gick riktigt bra tillslut.

Nu är jag bara superstressad över nivåprovet som är på måndag..  Bu fucking hu!!! Men det löser sig nog, blev ingen blues för mig i alla fall. Men nästa gång ska jag vara lite mer förbered och ha ett helt komband med minst tre gitarrister, två syntar, en blåssektion! Nä okej smått överdrift, men jag ska iallfall ha ett bra kompband.


???

Ursäkta, men vart fan har min header tagit vägen?! :O  Kan man se den? För varken jag eller Tiina kan se den.

Svara mig du, var är den nu, jag bara undrar var är den nuuuu?!!

Puh!

Jag har nyss dansat loss med min lillebror till Twisting the night away, det var han som visade mig Sam Cooke i helgen. Fattar inte att han kan ha så bra musiksmak, men tydligen så lyssnar han på annat än I wanna fuck you med Akon också.

Ikväll vankas det första luciauppträdandet med estet på stadshuset, fast det är bara lucia låten med utbytt text så det är inte så mycket. Jag kommer ha ett riktigt jobbigt program ända fram till nästa onsdag.

Ikväll: Sjungning på stadshuset sedan revyrep.

Torsdag (lugnet före stormen): Revyrep.

Fredag: Sju spelningar på olika ställen runt om i stan bl. a på LKAB och Nordea.

Lördag: Lördagsrock, har tagit på mig att stå i fiket om Åsa vill vila, städning efteråt.

Söndag: Upp tidigt och iväg till ICE Hotel. Sen tillbaka på kvällen för ytterligare två spelningar. Underdagen ska jag förmodligen hjälpa Åsa med allt inför julbordet på TT.

Måndag: Två uppträdanden på hjampis sen en på Camp Ripan på kvällen.

Tisdag: Riggning och soundcheck i kyrkan hela dagen för julkonserten. Julbord på kvällen.

Onsdag: Julkonsert.


Sen har vu ju såklart vanlig skola också på det..
OCH utöver det så har jag ÄNNU inte fixat komp till min terminsuppspelning, jag vet inte ens vilken låt jag ska sjunga.

Jag har runt 13 låtar där jag sjunger stämma att lära mig. Igår när jag gick och la mig hörde jag alla altstämmorna i huvudet.

Så...bli inte arg på mig om jag är arg eller surig, jag är under hård press. 780000 saker att tänka på.

Hjälp mig..

Föresten, Maria är jagad av någon sjuk pedofilsnubbe. Vi språkade om saken..


maria säger

 

fan vad kallt det är i den här jävla lägenheten
nu står jag på stolen
jag STÅR med fötterna på stolen
för jag vägrar ha dom i närheten av golvet.

Sofia säger

 

snart kommer carl-erik och värmer dig

maria säger

 

bara för att du gillar gubbkuk.

Sofia säger

 

haahahahahaha
bästa på länge
PÅ LÄNGE!


Sen spårade det, som vanligt..


Moment of surrender

Helvetes jävla skitdator! Den jävlas med mig, fick göra om listan 4 gånger innan det gick.. Anyway.. Lite tramsfrågor som jag hade lust att besvara.


Tackat nej till samlag: haha, jo.. faktiskt
Hånglat med nån riktigt ful: jag hånglar bara med snygga! :D 
Hånglat med fler än 50 pers: nä.
Hånglat med fler än 3 pers på en kväll: tror inte det..
Gjort något riktigt dumt: massa
Gjort något du verkligen ångrar: ja, verkligen
Varit nykter på nyårsafton: inte dom senaste åren
Åkt ambulans: ja
Gjort nåt olagligt: diverse
Fått din mamma att gråta: ja
Blivit polisanmäld: nej
Slagit ner någon: nej, jag är ganska snäll
Skämts över dina föräldrar: ja
Skämts över dig själv: hahah jo
Sagt jag älskar dig och menat det: ja


Tar du droger: nej
Dricker du: ja
Vilka kläder sover du i: nattlinne och trosor
Vad hatar du verkligen: när saker inte går på direkten, tröga personer, elaka personer
Varit kär: ja
Har du varit kär i någon du inte haft chans på: jo
Är du ensam nu: ja :(
Vill du gifta dig: vet inte
Vill du ha barn: ja

SENASTE PERSONEN SOM:

Sov i din säng: ny säng, först till kvarn!
Såg dig gråta: minns inte
Fick dig att gråta: minns inte
Du delade en drink med: delade en flaska vin med ylva
Du gick på bio med: ylva och sara
Skällde på dig: matti, inte kul, INTE kul..

DE SENASTE 48 TIMMARNA HAR DU?


Gråtit: jag har velat, men det kom inget
Kramat någon: javisst
Pussat någon: ja
Köpt någonting: kaffe på tt
Sjungit: japp, heela förmiddagen och kvällen
Saknat någon: ja

HAR JAG:


Digitalkamera: jaa
Telefon på rummet: det med
Egen dator: japp
Könssjukdom: neee..
Husdjur: jag vill ha en vovve :D
Bra kompisar: ja, riktigt bra
Tar du receptbelagda mediciner: inte mer
Vem vill du fika med just nu: en vän

KÄRLEK OCH SÅNT

Hur gammal var ditt äldsta hångel? öhm.. 32 eller 33?
Hur många har du varit riktigt riktigt kär i?  1

Vad tycker du om kärlek? helt okej när man får som man vill
Har du flashat/strippat nångång? HAHA! mm..  .__.
När kramade du någon sist? för nån timme sen
Saknar du någon speciell person? ja
Har du svårt för att bli kär? jag har svårt att lita på att jag är kär
När kysste/hånglade du med någon sist? last week
Ångrar du det? nej
Är du singel? ja
När fick du senast en komplimang? idag
Har du hånglat med någon av samma kön? ja


Så kan det gå.

Jag sitter här och stirrar in i skärmen. Hjärtat flimmrar i bröstet, hoppas det slår, lite i alla fall.
Jag har blivit kysst av ångesten för första gången, bara lite lätt sådär bara. Varför ska man supa sig så full att man helt tappar bort sig själv? Bokstavligt talat och inte bokstavligt talat. Jag vaknade igår på förmiddagen, smink i hela ansiktet, stinkandes av gammal fylla, kräkbitar under läppen, dregel på hakan, öm och med lite blåmärken över hela kroppen. Var det alltså det här jag ville? Var det det här jag gått och längtat efter i ungefär en veckas tid? Att få supa bort mitt medvetande och låta alkoholen få styra min kropp, mitt medvetande och mina handlingar.

Jag satt där på sängkanten och skämdes över mig själv över allt jag kommer ihåg från fredagsnatten. Faktum är att jag idag (söndag) fortfarande sitter och skäms. Om inte ännu mer..


Men faktum är att när jag tänker efter så känner jag nog en ganska stor press på mig att supa och jag tror många i min ålder gör det. Nu super jag faktiskt inte ofta men när jag väl gör det så gör jag det rejält utan gränser. Jag var inte ut under halloweenhelgen då alla i min ålder söp till. Och över det hade jag någon slags ångest för att jag inte drack.

Runt omkring mig talas det om att supa till och bli full som fan. Både äldre och dom i min ålder.
Man kan INTE umgås utan alkohol, det GÅR inte. Verkar det som. Jämt måste man ha alkohol för att kunna umgås, släktfester, när man har vänner över på middagar och alla andra sammahang. Dom som inte dricker kör bil eller äter starka tabletter, men man skulle höja lite på ögonbrynen åt dom som bara inte vill dricka. Jag har i alla fall fått den uppfattningen.

Det talas om öl som det flytande guldet, om spriten som är en tröst efter en veckas hårt jobb och som suddar bort vardagens problem.
 Att dricka sig bort och glömma, att känna att man lever, att ringa upp alla i sin kontaktlista och skrika att dom är jävla idioter eller att man älskar dom, att bränna flera tusen, att vingla över staden och tro att man är odödlig, att knulla med en helt okänd person som man senare aldrig skulle känna igen på stan, att kissa ner sig, att förfrysa händerna.

Att göra något coolt stunttrick för polarna och halvt slå ihjäl sig, att inte förstå vart man är, att stå i empeskön och tjafsa med personen framför medans man väntar på att få sin 200gramare med extra allt, att bli skitförbannad på någon och slå en flaska i huvudet på personen för att man tycker att denne är helt jävla dum i huvudet och inte fattar ett skit. Att sedan på söndagseftermiddagen ringa polaren och fråga hur man kom hem och om han möjligtvis inte har sett en brun skinn börs med 3000 kronor i, att berätta att man faktiskt bara drack 6 öl och en halv flaska vin och att man inte fick till det med någon dum brud även om man klämde på henne väldigt mycket för sånt gillar ju tjejer, tydligen. Att garva åt sin missär och tycka att kvällen varit jävligt lyckad och säger att detta måste vi göra om så snart som möjligt för det var så jävla kul.

För visst är det kul? Det är ju faktiskt jätteroligt att dricka. Man skulle ju aldrig dricka om man inte fick ut något positivt av det. Och allt ovanstående är väl positiva effekter av alkohol? Eller?

Egentligen kanske jag inte behöver ha ångest heller, för jag hade trots allt svinkul även om det blev för mycket.
Jag sprutade ju trotts allt bara grädde över hela mig själv, över August och hela golvet, dansade som en jävla tok uppe på scen och på scengolvet, skrek, ramlade och raggade på David, tydligen.. Tur i alla fall att jag hade folk som hjälpte mig. Men hur kul det var för dom vet jag ju inte.

Nästa gång ska jag gå efter ett par kloka ord som jag fick höra i veckan men som jag hade glömt bort till fredagen.

"Du är ju där för att ha kul med dina vänner och det är väl det viktigaste?"
Det är ju verkligen sant, jag är ju inte där för att supa mig full, även om det nu råkade bli så.

Men jag mördade trots allt inte någon. Vad jag vet om i alla fall..

RSS 2.0